Planeter i solsystemet i ordning – lista, ramsa och fakta

De flesta av oss har någon gång försökt rabbla planeterna i rätt ordning — och kanske snubblat på Uranus eller undrat var Pluto tog vägen. Den där gamla ramsan från skolan funkar fortfarande, men faktum är att solsystemets karta har ritats om sedan du senast tittade på den. Här går vi igenom planeternas ordning från solen, varför Pluto inte längre är med på planetlistan och vilken jätte som just nu har flest månar.

Planeter i solsystemet: 8 ·
Stenplaneter (inre): 4 ·
Jätteplaneter (yttre): 4 ·
Månar runt Jupiter: 95 ·
Månar runt Saturnus: 146 ·
Plutos status: dvärgplanet

Här är en snabb översikt över de viktigaste fakta om solsystemet.

Hur går ramsan om planeterna?

Den svenska minnesramsan ”Mor Vattnar Jorden Medan Jag Sätter Ut Nya Plantor” har hjälpt generationer att hålla ordning på planeterna från solen. Varje ord i ramsan motsvarar en planet: Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus. Det är ett pedagogiskt grepp som fortfarande används i svenska klassrum liksom i populärvetenskapliga sammanhang (Illustrerad Vetenskap).

Vilka planeter ingår i ramsan?

• Merkurius – närmast solen
• Venus – hetast (Agenda 2030-delegationen)
• Jorden – vår hemplanet
• Mars – den röda planeten
• Jupiter – störst i solsystemet
• Saturnus – känd för sina ringar
• Uranus – roterar på sidan
• Neptunus – längst ut av de åtta

Vad betyder orden i ramsan?

Ramsan är en akronym där varje ords begynnelsebokstav representerar första bokstaven i en planets namn. Den speglar planeternas exakta ordning från solen: Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och slutligen Neptunus. Inga dvärgplaneter som Pluto ingår, eftersom ramsan skapades efter 2006 års omklassificering (Svenska Dagbladet).

Varför finns inte Pluto längre?

Pluto förlorade sin planetstatus 2006, men varför? Den internationella astronomiska unionen (IAU) antog då en ny definition av vad som krävs för att en himlakropp ska räknas som planet. Plutos omloppsbana överlappar med andra objekt i Kuiperbältet, vilket gör att den inte uppfyller det tredje kriteriet (IAU). I dag klassas Pluto som en dvärgplanet, en kategori som också omfattar Ceres, Eris och Makemake.

Vad är en dvärgplanet?

En dvärgplanet är en himlakropp som kretsar runt solen, är tillräckligt stor för att ha blivit rund av sin egen gravitation – men inte har rensat sin omloppsbana från andra objekt. Uttrycket ”rensa omloppsbanan” innebär att planeten är gravitationellt dominant i sitt område, vilket Pluto inte är (Svenska Dagbladet). Enligt samma källa har Pluto fem bekräftade månar: Charon (upptäckt 1978) samt Nix, Hydra, Kerberos och Styx (upptäckta mellan 2005 och 2012).

När omklassificerades Pluto?

Beslutet fattades i augusti 2006 av IAU under dess generalförsamling i Prag. Beslutet var kontroversiellt och möttes av kritik från både allmänhet och forskare som ansåg att definitionen var för snäv (SVT Nyheter). Sedan dess har Pluto en fast plats som dvärgplanet i Kuiperbältet, och New Horizons-sonden gav oss 2015 de första närbilderna.

Vilken planet har flest månar?

Kampen om flest månar är en pågående rymdkapplöpning mellan Jupiter och Saturnus. Enligt juli 2024 är Saturnus den solitära ledaren. Jupiters 95 bekräftade månar imponerar, men Saturnus har 146, vilket gör den till den planet med flest kända månar i solsystemet (NASA Space Place). Antalet ökar i takt med nya upptäckter från rymdteleskop och markbaserade observatorier.

Hur många månar har Jupiter?

Jupiter har 95 bekräftade månar (uppdatering 2023–2024 enligt NASA). De fyra största – Io, Europa, Ganymedes och Callisto – upptäcktes redan av Galileo Galilei 1610. De övriga är små, oregelbundna månar upptäckta med moderna teleskop (NASA Space Place).

Hur många månar har Saturnus?

Saturnus har rapporterats ha 146 bekräftade månar (uppdatering 2023–2024 enligt NASA). Bland dem finns den massiva Titan (större än Merkurius) och Enceladus som har en underjordisk ocean. Saturnus ledning kan dock utmanas: framtida upptäckter kan rubba topplistan. Den som följer rymdnyheterna gör klokt i att hålla koll på rymdorganisationernas månkataloger (EarthSky).

Vilka planeter syns på himlen ikväll?

Fem planeter är synliga för blotta ögat: Merkurius, Venus, Mars, Jupiter och Saturnus. Synligheten varierar med årstid och tid på dygnet. I Sverige kan du under klara kvällar se Venus som aftonstjärnan, medan Mars har sin rödaktiga ton. Jupiter och Saturnus syns som starka ljuspunkter (Illustrerad Vetenskap).

Hur ser man planeter med blotta ögat?

Bästa tiden är strax efter solnedgång eller före soluppgång. Venus är lätt att känna igen som den starkaste punkten på kvällshimlen. Mars skiljer sig från stjärnor genom sin rödaktiga färg. Jupiter är klart lysande, medan Saturnus är något svagare men ändå synlig.

Vilka planeter är synliga i Sverige just nu?

Merkurius är svårast att se eftersom den alltid står nära solen. Venus syns under våren och hösten som afton- eller morgonstjärna. Mars, Jupiter och Saturnus är ofta synliga under flera månader i sträck. För aktuell position, använd appar som Stellarium eller kolla Rymdstyrelsens observationskalender.

Att observera planeter med blotta ögat är möjligt för de fem synliga planeterna, och med rätt hjälpmedel kan man även följa deras rörelser.

Vilken är den roliga ramsan för planeterna?

Förutom Mor Vattnar Jorden-ramsan finns flera varianter. Den engelska ”My Very Educated Mother Just Served Us Noodles” har en svensk kusin: ”Mycket Enkla Minnestekniker” – samma akronymprincip men med svenska ord. Dessa ramsor är populära i skolundervisning och gör det lättare för barn (och vuxna!) att minnas ordningen (Illustrerad Vetenskap).

Finns det andra minnesramsor?

• ”Mors Varma Jordgubbar Mogna, Jag Såg Utan Nöje”
• ”Min Vän Jupiter Marscherade, Jag Såg Uppåt Nu”
• ”Mäta Vind, Jaga Mars, Jorden Sval – Uranus, Neptunus”

Hur förenklar man ramsan för barn?

För yngre barn fungerar enklare ramsor med bildstöd. Ett tips är att minska antalet planeter i taget: börja med de fyra inre (Merkurius–Mars) och utöka sedan med Jupiter och Saturnus. Neptunus och Uranus kan läggas till senare. Det minskar risken för förvirring och gör memoreringen lustfylld.

Ramsorna är ett effektivt redskap för barn och vuxna att komma ihåg planetordningen.

Vad är problemet med Pluto?

Pluto är kontroversiell eftersom den uppfyller två av tre planetkriterier men inte det tredje: att ha ”rensat sin omloppsbana”. IAU:s definition kräver att en planet är gravitationellt dominant i sitt område, men Plutos omloppsbana överlappar med andra objekt i Kuiperbältet (IAU). Detta har lett till en vetenskaplig debatt om hur strikt definitionen ska vara.

Varför är Pluto kontroversiell?

Många astronomer och allmänhet anser att den nya definitionen är för snäv. De pekar på att även jordens omloppsbana innehåller asteroider, men att jorden ändå räknas som planet. Andra menar att Pluto är för liten – mindre än vår egen måne – och att den därför inte förtjänar planetstatus.

Vad krävs för att vara en planet?

Enligt IAU:s resolution 2006 krävs tre saker: (1) himlakroppen måste gå i bana runt solen, (2) vara tillräckligt stor för att ha blivit rund av sin egen gravitation och (3) ha rensat sin omloppsbana från andra objekt. Pluto klarar de två första men inte det tredje (Svenska Dagbladet).

Plutos klassificering är ett exempel på hur vetenskapliga definitioner kan förändras.

Vilken planet är närmast jorden?

Svaret är Venus – i genomsnitt. Avståndet varierar ständigt på grund av planeternas rörelser. Venus är i genomsnitt cirka 41 miljoner kilometer bort, medan Merkurius ibland kommer närmare vid vissa tillfällen. För svenska stjärnskådare handlar det om att hålla koll på när de två inre planeterna står i östlig eller västlig elongation.

Är Venus närmast?

Ja, Venus är jordens närmaste granne i genomsnitt. Den följer en omloppsbana som ligger mellan jorden och solen, vilket gör att den periodvis befinner sig på bara 38 miljoner kilometers avstånd. Vill du se den? Titta mot väster efter solnedgången.

Hur mäts avståndet?

Avståndet varierar eftersom planeterna rör sig i olika hastigheter kring solen. Genomsnittsavståndet beräknas genom att ta medelvärdet av alla avstånd över en hel omloppscykel. För exakta data används radar- och lasermätningar.

Sammanfattningsvis är Venus jordens närmaste granne i genomsnitt, men Merkurius kan ibland vara ännu närmare.

”En planet i solsystemet är en himlakropp som (a) går i bana runt solen, (b) har tillräckligt stor massa för att dess egen gravitation ska övervinna kroppens inre tryck och ge den en nästan rund form och (c) har rensat sitt omloppsområde från andra objekt.”

— IAU resolution 2006 (International Astronomical Union)

”Pluto är mindre än vår egen måne och befinner sig i en zon som kallas Kuiperbältet, där det finns många liknande objekt. Därför är det mer korrekt att tala om Pluto som en dvärgplanet.”

— Rymdstyrelsen Sverige (SVT Nyheter)

För dig som vill veta mer om solsystemet: det finns en rik flora av resurser, från Illustrerad Vetenskap till Agenda 2030-delegationen. Och självklart, NASA Space Place för månräknaren. För svenska stjärnskådare och skolelever är slutsatsen: planeternas ordning från solen är fastställd sedan 2006 och lär inte ändras i närtid.