En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten.
I Sverige definieras den i lag som en skrift med reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning som normalt utkommer minst en gång per vecka, inklusive löpsedel och bilaga.
Dagstidningar kännetecknas av fyra huvudkriterier sedan 1800-talet: periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet.
Vad är en dagstidning?
| Kriterium | Beskrivning |
|---|---|
| Periodicitet | Regelbunden utgivning |
| Aktualitet | Nyhetsfokus |
| Publicitet | Tillgänglig för alla |
| Universalitet | Nyheter från hela världen och samhället |
- Primärt inriktad på allsidig nyhetsrapportering för allmänheten.
- I Sverige minst en gång per vecka enligt lag.
- Regelbundet daglig utgivning i de flesta fall.
- Skillnad från internationellt: veckovisa räknas i Sverige.
- Etymologi från 1780-talet med fokus på regelbunden nyhetsförmedling.
- Hyponymer inkluderar morgontidning och kvällstidning.
- Fyra kärnkriterier etablerade sedan 1800-talet.
| Aspekt | Detalj |
|---|---|
| Grunddefinition | Periodisk publikation med nyhetsrapportering |
| Svensk lag | Reguljär nyhetsförmedling minst en gång per vecka |
| Inkluderas | Löpsedel och bilaga |
| Utgivningsfrekvens | I regel dagligen |
| Internationell skillnad | Kröver minst två gånger per vecka utanför Sverige |
| Etymologiskt ursprung | Från 1780-talet, daglig eller regelbunden |
| Exempelhyponymer | Morgontidning, kvällstidning |
| Primärt fokus | Allmänpolitisk opinionsbildning eller nyheter |
Hur definieras dagstidning i Sverige?
Lagstadgad svensk definition
Sveriges lag ser dagstidning som en skrift med reguljär nyhetsförmedling eller opinionsbildning, minst veckovis.
Detta inkluderar löpsedel och bilaga som standardelement.
I Sverige räcker en utgivning per vecka för att klassas som dagstidning, till skillnad från internationella krav på minst två gånger per vecka.
Typiska egenskaper
Dagstidningar utkommer normalt dagligen men veckovisa publikationer omfattas i svensk kontext.
Vilken roll har dagstidningar spelat i svensk historia?
Tidiga svenska publikationer
Dagstidningar har getts ut i Sverige sedan 1600-talet. Relaterad kalla: Australiainsight.
Ordinari Post Tijdender från 1645 var en av de första, med postbundna nyheter, senare känd som Post- och Inrikes Tidningar.
Tillväxt under 1700- och 1800-talet
Antalet ökade under 1700-talet, med Dagligt Allehanda 1776 som första dagliga.
Från 1800-talets senare del växte pressen starkt och påverkade demokratisering och opinionsbildning.
Exempel är Dagens Nyheter från 1864, Göteborgs-Posten 1863 och Sydsvenska Dagbladet.
Trots TV och internet behåller svenska dagstidningar höga upplagor jämfört med andra länder.
Största tidningarna 2006
Aftonbladet, oberoende socialdemokratisk, hade 416 500 exemplar på vardagar.
Expressen/GT/Kvällsposten, oberoende liberal, nådde 326 000 exemplar.
Tidslinje för svenska dagstidningar
- 1645: Ordinari Post Tijdender startar som en av de första med postbundna nyheter (Wikipedia, Språktidningen).
- 1700-talet: Ökning av antalet publikationer.
- 1776: Dagligt Allehanda blir den första som utkommer alla dagar (Wikipedia).
- 1863: Göteborgs-Posten grundas.
- 1864: Dagens Nyheter startar.
- Senare 1800-tal: Stark tillväxt av pressen med demokratipåverkan.
- 2006: Aftonbladet leder med 416 500 exemplar på vardagar (Wikipedia).
Vad är etablerat och oklart kring dagstidningar?
| Etablerad information | Oklart eller osäkert |
|---|---|
| Definition i svensk lag som minst veckovis utgivning. | Aktuella upplagor efter 2006. |
| Fyra huvudkriterier sedan 1800-talet. | Exakta trender i läsarsiffror nyligen. |
| Historia från 1645 med specifika tidningar. | Nuvarande jämförelse med internationella upplagor. |
| Etymologi från fornsvenska och 1780-tal. | Framtida påverkan av digitalisering. |
Upplagotal från 2006 indikerar minskning, men aktuell statistik saknas i tillgängliga källor.
Språklig bakgrund för dagstidning
Ordet ”tidning” härstammar från fornsvenska ”tidhning” eller ”tidende”, som betyder nyhet eller underrättelse, inte frekvens.
”Dagblad” relaterar till ”daglig” från latinets diurnus och avser dagsfärska tryck, som i Helsingborgs Dagblad.
På engelska översätts det till ”daily newspaper”.
Källor och referenser
Dagstidningar kännetecknas av periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet sedan 1800-talet.
”Dagstidning” härstammar etymologiskt från 1780-talet och syftar på daglig eller regelbunden nyhetsförmedling.
Data om etymologi kommer från Janolof Bengtsson och Cambridge Dictionary.
Sammanfattning
Dagstidning är en regelbunden nyhetskälla med rötter i 1600-talets Sverige, präglad av fyra kärnkriterier och stark historisk roll, trots osäkerhet kring nutida upplagor.
Vanliga frågor om dagstidningar
Vad är skillnaden mellan dagstidning och tidning?
Dagstidning specificerar nyhetsfokus och periodicitet minst veckovis i Sverige.
Räknas veckotidningar som dagstidningar i Sverige?
Ja, enligt lag om minst en utgivning per vecka med löpsedel.
Vilken var den första dagliga tidningen?
Dagligt Allehanda från 1776.
Vad betyder ”tidning” etymologiskt?
Från fornsvenska ”tidhning”, som betyder nyhet eller underrättelse.
Vilka är de största svenska dagstidningarna?
2006: Aftonbladet (416 500) och Expressen (326 000) på vardagar.
Varför kallas det dagstidning om inte alltid dagligen?
Ordet betonar regelbundenhet, inte strikt daglig frekvens.
Påverkar digitaliseringen dagstidningar?
Svenska tidningar behåller höga upplagor trots TV och internet.
Missa inte
Vart kan man se Skam? Streama i Sverige – alla plattformar
Årets 12 månader – fullständig guide med dagar och ursprung
Filmer med Adam Sandler – hela karriären
Gant Avona Sneakers Dam – Stil Och Komfort i Fokus
Fläskytterfilé i ugn sockerkaksform – Saftigt och Mört
Saker du kan göra i Prag: Gratis sevärdheter och praktiska tips
